{"id":535220,"date":"2022-07-12T08:33:40","date_gmt":"2022-07-12T06:33:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hashtag.al\/?p=535220"},"modified":"2022-07-12T08:33:40","modified_gmt":"2022-07-12T06:33:40","slug":"eurostat-shqiperia-e-katerta-me-renien-me-te-madhe-te-popullsise-ne-europe-ne-krahasim-me-vitet-90-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/2022\/07\/12\/eurostat-shqiperia-e-katerta-me-renien-me-te-madhe-te-popullsise-ne-europe-ne-krahasim-me-vitet-90-2\/","title":{"rendered":"Eurostat: Shqip\u00ebria e kat\u00ebrta me r\u00ebnien m\u00eb t\u00eb madhe t\u00eb popullsis\u00eb n\u00eb Europ\u00eb n\u00eb krahasim me vitet \u201890","gt_translate_keys":[{"key":"rendered","format":"text"}]},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000000;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-535221\" src=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim.jpeg\" alt=\"\" width=\"1200\" height=\"793\" srcset=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim.jpeg 1200w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim-300x198.jpeg 300w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim-1024x677.jpeg 1024w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim-768x508.jpeg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Bullgaria, Rumania, Kroacia dhe Shqip\u00ebria jan\u00eb kat\u00ebr vendet q\u00eb kan\u00eb sh\u00ebnuar r\u00ebnien m\u00eb t\u00eb madhe t\u00eb popullsis\u00eb s\u00eb tyre n\u00eb p\u00ebrqindje n\u00eb krahasim me fillim vitet 1990 (nuk p\u00ebrfshihen vendet baltike).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">T\u00eb dh\u00ebnat jan\u00eb publikuar sot nga Eurostat, n\u00eb raportin p\u00ebr ecurin\u00eb e popullsis\u00eb s\u00eb Europ\u00ebs q\u00eb nga vitet 1960, me rastin e dit\u00ebs bot\u00ebrore t\u00eb popullsis\u00eb.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Sipas Eurostat, n\u00eb vitin 2022, popullsia e Shqip\u00ebris\u00eb zbriti n\u00eb 2.79 milion\u00eb banor\u00eb, q\u00eb \u00ebsht\u00eb niveli m\u00eb i ul\u00ebt q\u00eb nga viti 1982. N\u00eb krahasim me fillim vitet \u201990, popullsia \u00ebsht\u00eb tkurrur me gati 15%.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Nga viti 1960, kur Eurostat raporton t\u00eb dh\u00ebnat, popullsia e Shqip\u00ebris\u00eb u dyfishua, duke kulmuar n\u00eb vitin 1991 me gati 3.3 milion\u00eb banor\u00eb. M\u00eb pas, filloi tkurrja e ndikuar fillimisht nga emigracioni i lart\u00eb dhe m\u00eb pas si nga rikthimi i ciklit t\u00eb emigracionit dhe plakja graduale e popullsis\u00eb, e ndikuar si nga emigracioni, ashtu dhe nga numri i lindjeve.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">N\u00eb 2020-2021, r\u00ebnia e popullsis\u00eb u p\u00ebrshpejtua edhe p\u00ebr shkak t\u00eb pasojave t\u00eb COVID, q\u00eb rriti ndjesh\u00ebm vdekshm\u00ebrin\u00eb n\u00eb vend,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Rekordin n\u00eb Europ\u00eb p\u00ebr tkurrjen e popullsis\u00eb nga fillim vitet 1990 e mban Bulgaria, me -21.1, e ndjekur nga Kroacia (-18.9) dhe Rumania (-17.9).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Popullsia e Serbis\u00eb, n\u00eb raport me vitin 1995 (kur u nda nga Mali i Zi) ka r\u00ebn\u00eb me gati 11%, nd\u00ebrsa ajo e Malit t\u00eb Zi me 2.4% p\u00ebr t\u00eb nj\u00ebjt\u00ebn periudh\u00eb.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Popullsia e Maqedonis\u00eb s\u00eb Veriut rezulton me nj\u00eb tkurrje t\u00eb leht\u00eb prej m\u00eb pak se 3%, por prej koh\u00ebsh n\u00eb k\u00ebt\u00eb vend ka debat lidhur me censin e popullsis\u00eb dhe numrin real t\u00eb saj.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">N\u00eb tkurrje \u00ebsht\u00eb dhe popullsia e Kosov\u00ebs, q\u00eb \u00ebsht\u00eb reduktuar me 10.2%, n\u00eb krahasim me vitin 2003, kur raportohen p\u00ebr her\u00eb t\u00eb par\u00eb t\u00eb dh\u00ebnat.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\"><strong>Tendenca e Europ\u00ebs<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Sipas Eurostat, p\u00ebr nj\u00eb periudh\u00eb m\u00eb t\u00eb gjat\u00eb, popullsia e BE-s\u00eb u rrit nga 354.5 milion n\u00eb 1960 n\u00eb 446.8 milion m\u00eb 1 janar 2022, nj\u00eb rritje prej 92.3 milion njer\u00ebz. Shkalla e rritjes s\u00eb popullsis\u00eb \u00ebsht\u00eb ngadal\u00ebsuar gradualisht n\u00eb dekadat e fundit: p\u00ebr shembull, popullsia e BE-s\u00eb u rrit mesatarisht me rreth 0.7 milion\u00eb persona n\u00eb vit gjat\u00eb periudh\u00ebs 2005-2022, krahasuar me nj\u00eb rritje mesatare prej rreth 3.0 milion\u00eb persona n\u00eb vit. gjat\u00eb viteve 1960.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Pasi n\u00eb vitin 2020 popullsia ra p\u00ebr her\u00eb t\u00eb par\u00eb p\u00ebr shkak t\u00eb ndikimit t\u00eb pandemis\u00eb Covid-19, popullsia e BE-s\u00eb u ul p\u00ebrs\u00ebri n\u00eb vitin 2021, nga 447 milion\u00eb n\u00eb 1 janar 2021 n\u00eb 446,8 m\u00eb 1 janar 2022. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\">Ndryshimi natyror negativ (m\u00eb shum\u00eb vdekje se lindjet) tejkaluan migracionin pozitiv neto p\u00ebr nj\u00eb vit t\u00eb dyt\u00eb, me shum\u00eb gjasa p\u00ebr shkak t\u00eb ndikimit t\u00eb pandemis\u00eb. N\u00eb BE, ka pasur 531 000 vdekje m\u00eb shum\u00eb n\u00eb 2020 se n\u00eb 2019 p\u00ebr t\u2019u krahasuar me 113 000 vdekje m\u00eb shum\u00eb n\u00eb 2021 sesa n\u00eb 2020.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000;\"><span style=\"color: #ff0000;\"><strong>VINI RE<\/strong><\/span>: Ky material \u00ebsht\u00eb pron\u00ebsi intelektuale e <span style=\"color: #0000ff;\"><a style=\"color: #0000ff;\" href=\"https:\/\/www.monitor.al\/eurostat-shqiperia-e-katerta-me-renien-me-te-madhe-te-popullsise-ne-europe-ne-krahasim-me-vitet-90\/\">Monitor<\/a><\/span><\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-535223\" src=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim3.jpg\" alt=\"\" width=\"960\" height=\"642\" srcset=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim3.jpg 960w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim3-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim3-768x514.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-535224\" src=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim4.jpg\" alt=\"\" width=\"880\" height=\"520\" srcset=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim4.jpg 880w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim4-300x177.jpg 300w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim4-768x454.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 880px) 100vw, 880px\" \/><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-535222\" src=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim2.jpg\" alt=\"\" width=\"530\" height=\"265\" srcset=\"https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim2.jpg 530w, https:\/\/www.hashtag.al\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/emigrim2-300x150.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 530px) 100vw, 530px\" \/><\/p>\n","protected":false,"gt_translate_keys":[{"key":"rendered","format":"html"}]},"excerpt":{"rendered":"<p>Bullgaria, Rumania, Kroacia dhe Shqip\u00ebria jan\u00eb kat\u00ebr vendet q\u00eb kan\u00eb sh\u00ebnuar r\u00ebnien m\u00eb t\u00eb madhe t\u00eb popullsis\u00eb s\u00eb tyre n\u00eb p\u00ebrqindje n\u00eb krahasim me fillim vitet 1990 (nuk p\u00ebrfshihen vendet baltike). T\u00eb dh\u00ebnat jan\u00eb publikuar sot nga Eurostat, n\u00eb raportin p\u00ebr ecurin\u00eb e popullsis\u00eb s\u00eb Europ\u00ebs q\u00eb nga vitet 1960, me rastin e dit\u00ebs bot\u00ebrore [&hellip;]<\/p>\n","protected":false,"gt_translate_keys":[{"key":"rendered","format":"html"}]},"author":51,"featured_media":535221,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65,13],"tags":[],"class_list":["post-535220","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lajme","category-te-fundit"],"gt_translate_keys":[{"key":"link","format":"url"}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/535220","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/51"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=535220"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/535220\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/535221"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=535220"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=535220"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hashtag.al\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=535220"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}